josefineforsman

Ja ens liv...
De var ju nyss första december och man fick börja julpynta
(jag var väldigt noga med att inte göre datta förens december)
och nu har de gått 11 dagar redan.
De är konstigt hur snabbt de går fast man inte gör något speciellt.
Hmm hur ska man hinna med att leva.
Eller just de det är ju ljust de jag gör.
Även om det inte är en dans på röda roser så är detta livet.
Man får inte alltid som man vill men de brukar bli bra i slutet ändå.
Man får göra uppoffringar för att vinna i det långa loppet

Jag funderar på om jag ska börja med att föra in en ny grej i mitt liv.
Att varje vecka göra något som verkligen gör mig glad.
Behöver inte vara mycket.
Kan vara att gå på bio, ta en långfika på ett mysigt fik, ta en lång skön promenad eller något liknade.
Man behöver fylla sin vardag med guldklimpar.
Inget blir roligt annars.
Är avenskul på folk som kan leva i nuet.
Själv så planerar jag mitt liv väldigt.
Är ju många som man ska hinna med, men i slutet handlar de ju om mig själv.
De där sista som jag skrev är något som jag har svårt att få in i min hjärna.
Tänker sällan på mig utan vill bara vara alla andra till lags.
Men i mitt liv är det denna person som e viktigast



Ska bara lära mig att prioritera rätt.

Men sen så finns de ju alla människor runt om mig som förgyller mig tillvaro
Men ni vet ju vilka ni är,
Och ni vet att ni är världa era vikt i guld.
Hur skulle jag klara mig utan er.
Och ALLA ska ta åt sig dom som är nära och de som e långt bort.
För hur skulle man klara sig utan alla glada och roliga minnen.
ÄLSKAR ER ALLA!!!

Nu ska jag ta hand om mig själv lite genom att sova lite, ska ju fortsätta leva livet imorgon oxå.

Sov gott